Från årsskiftet 2025 har Sverige fått en av de största förändringarna på familjerättens område på länge. Lagändringarna syftar till att skapa tryggare hem för barn och att sätta barnets bästa i centrum på ett mer tydligt sätt än tidigare.
Men vad innebär det här i praktiken – för föräldrar, för barn, för domstolar och för socialtjänsten? Här reder vi ut de viktigaste punkterna kring vårdnad, boende och umgänge.

Barnets bästa – en ny tyngdpunkt
I föräldrabalkens så kallade portalparagraf (6 kap. 2 a §) framgår numera tydligare att det är barnets säkerhet som väger tyngst. Risken för att barnet, eller någon i familjen, utsätts för våld eller övergrepp ska ges särskild betydelse.
Tidigare betonades också barnets rätt till nära och god kontakt med båda föräldrarna. Den formuleringen finns inte kvar på samma sätt. Det innebär att kontakten inte längre väger lika tungt när det finns en risk att barnet far illa.
Vårdnad – lättare att flytta om det behövs
En annan stor förändring gäller vårdnadsöverflyttning. Tidigare krävdes det att det var uppenbart bäst för barnet att flytta vårdnaden till någon annan, exempelvis ett familjehem. Nu är tröskeln lägre.
Domstolar och socialnämnder får alltså större möjlighet att flytta vårdnaden om det skapar mer stabilitet och trygghet för barnet, särskilt för barn som har bott länge i ett familjehem.
Boende – fokus på stabilitet
Barn som inte kan bo hos sina biologiska föräldrar ska inte behöva flytta runt i onödan. Därför förstärks reglerna så att barnet i större utsträckning kan få stanna långsiktigt där det redan bor tryggt.
Socialtjänsten får också ett tydligare uppdrag att göra riskbedömningar och att väga in stabilitet när de föreslår lösningar för barnets boende.
Umgänge – inte en självklar rättighet
En av de mest uppmärksammade ändringarna gäller umgänge med föräldern som barnet inte bor hos.
Tidigare utgick lagstiftningen i hög grad från att barnet alltid skulle ha rätt till kontakt med båda föräldrarna. Nu är det tydligt att barnets bästa alltid går före umgängesrätten.
Det betyder att domstolen i vissa fall kan besluta att barnet inte ska ha något umgänge alls med en förälder – exempelvis om det finns risk för våld eller andra övergrepp. I andra fall kan umgänget begränsas eller ske under särskilda former, till exempel med tillsyn.
Vad betyder det här i praktiken?
För föräldrar: Rätten till umgänge är inte längre absolut. Om det finns risk för att barnet far illa kan umgänge begränsas eller stoppas helt.
För socialtjänsten: Nya och skarpare krav på riskbedömningar. Barnets trygghet och stabilitet går först.
För domstolar: Mer utrymme att väga in risker, och större möjlighet att överföra vårdnaden till familjehem eller andra långvariga vårdgivare.
För barnet: Barnets röst och rätt till trygghet ska stå i centrum – inte föräldrarnas önskemål.
Sammanfattning
Från och med 1 januari 2025 gäller alltså nya regler som gör det tydligare att barnets bästa alltid går före föräldrarnas intressen. Det blir lättare att flytta vårdnaden till någon som faktiskt kan ge barnet trygghet, och det blir enklare att begränsa umgänge om det finns risk för våld.
Kort sagt: Lagen ger barnen ett starkare skydd och ska bidra till tryggare hem.
